Vad händer med andra stadiet?

Någon har kallat det den största förändringen sedan grundskolans införande på 1970-talet. Orosmolnen är många men egentligen är varken finansieringsreformen eller stukturreformen principiellt dåliga - det som kan göra riktig skada åt andra stadiets utbildning är den minskade finansieringen, upp till -15-20 %.

En finansieringsmodell som belönar god genomströmning och placering i arbetsliv eller fortsatta studier och beaktar tillgängligheten för studerande är inte dålig för de finlandssvenska yrkesinstituten eller gymnasierna. För yrkesutbildningens del är också strukturreformen hanterlig: att förena de finlandsvenska krafterna för en kvalitativ yrkesutbildning på svenska också på sikt då resurserna minskar bör vara möjligt både i väst och i syd. Svårare blir det att skapa samförstånd och förtroende mellan kommunerna då det gäller gymnasieutbildningen: oron för det egna lokala gymnasiet kan lätt bromsa en fungerande regional lösning. Det viktigaste får inte vara att bevara allt såsom det ser ut idag utan att också för gymnasierna skapa strukturer som möjliggör god utbildning i framtiden.

Jag delar mångas oro för nedskärningarna. Jag oroar mig för större undervisningsgrupper och minskade resurser för utvecklingsarbete och kreativa lärmiljöer. Jag oroar mig för lärarnas arbetsmotivation och skolornas attraktivitet - både ur studerande- som personalperspektiv. Men jag oroar mig framför allt för att vi får mer självstudier, mer inlärning i arbete och mer erkännande av kunnande - av ekonomiska orsaker! Måtta med allt, säger jag.

Vi behöver samarbete, tillit och en öppen dela-kultur för att hitta lösningar som är bra för de studerande i hela Svenskfinland!



 Hos Colombias största yrkesutbildare SENA.

Vad handlar det här om? Läs UKM:s pressmeddelande:
http://www.minedu.fi/OPM/Tiedotteet/2014/12/Jarjestajaverkko.html?lang=sv